Vår lille valp är på väg att bli stor kille. Mannen har tagit lite nya foto på underverket *melt*:

Som jag skrev i förra inlägget var vi hos min mamma i helgen. Båda mina brödrar med respektive familj (föutom en sambo) kom ner så det blev ett stort släktkalas och, som alltid, full rulle. Vi drack kaffe, snackade skit, tog en promenad, lekte med alla barnen och käkade pizza - hellyckat. Mannen och Rebuz var hemma men hade haft himla kul de också.

Mina älskade brorsbarn:

Har för övrigt investerat i en stegräknare och börjat räkna steg jag också. Att det kan trigga en så :). Gick en lååång promenad igår och räknaren slutade på 14 788 steg. Kändes mycket, mycket bra.

Vi lever och har det bra, dock konstaterade vi senast igår när vi gick på kvällspromenad att det känns som om vi hinner med hälften av allt vi bör ha hunnit. Fattar liksom inte var ens “lediga” tid tar vägen längre.
Jo, vi har blivit med hund och det tar ju så klart tid men mest tar han tid från TV´n och datorn och det gör ju ingenting - tvärtom skulle jag vilja säga. Men ja, bloggandet blir ju lidande så klart och det är ju synd - tycker jag i alla fall. Men jag vet inte, det går i ett från att vi kommer hem tills vi stupar i säng och ändå bockar jag inte av något från min “att-göra-lista”, vi hinner inte med att hälsa på på klubben, jag hinner inte med att fota något, jag bara går förbi scrapbordet men jag hinner aldrig sitta ner, mamma fick vika tvätten senast hon var här (tack och lova att vi hinner tvätta i alla fall :D). Men vi lever, vi är friska, vi har jobb och det går bra för barnen i skolan - vad att klaga över egentligen :-).
Förra helgen var vi på bröllop på Österlen. Ett helt underbart bröllop med efterföljnade fest på Kronovalls slott. Strålande sol, strålande brudpar och glada, härliga gäster - 5 plus. Dagen efter bjöd brudgummens föräldrar på brunch i Vitemölle (litet fiskesamhälle på Österlen). Vi satt i tält i trädgården men fick ta bort väggarna för det blev för varmt. Jag kan inte komma på något med den helgen som gick snett, helt underbart. Visst är det något speciellt med bröllop?
I helgen har jag och barnen blivit utslängda. Mannen skall ha fest och då får vi inte vara med - inte mig emot om jag skall vara ärlig. Vi skall bo hos min mamma och där passar även mina bröder med familjer på att dyka upp en sväng vilket kommer bli himla trevligt. Söndagen bjuder på fotboll, precis hela dagen. D har match på förmiddagen och M har sin turnering i Malmö på eftermiddagen. Så har den helgen gått :).
Men jag njuter, jag lever och jag är frisk …..

Tack snäll och söta för era gulliga och glada kommentarer i mitt förra inlägg. Vi är så stolta och glada, framför allt över Daniel men även, som många skrev, över att han fått en sådan lyhörd lärare. Nu har Daniel haft ett par lektioner ihop med 5:orna och änså länge går det jättebra.

Annars rullar livet på och efter en mycket intensiv period på jobbet med flera stora projekt som satts i produktion och med ett bröllop som hägrar där jag hjälpt till med både vigselprogram, bordsplaceringslappar och festprogram (har liiite kvar) går jag nu mot en lite lugnare period (tror jag…). Gillar i och för sig när det händer lite men allt behöver ju inte komma på en gång :-).

Var ute i det härliga sensommarvädret vi har här i Skåne idag. Det går så sakteliga mot höst men det liksom kryper på en vilket är så skönt. Lite bilder:

Här kommer en som njuter av öppna vidder och lite svalare väder. Här är han trött efter en språngmarch med lillhusse. Han växer så det knakar, både på höjden och bredden. Vet inte hur hög han är men han vägde in sig på 21,5 kg i morse.

Vi hörs,

Jag är inte mycket för att skryta och sticka ut hakan men nu kan jag inte låta bli. Önskar i och för sig att det var något som jag hade gjort men nej, det gäller min underbart duktiga son, min 10-åriga Daniel.
Fick ett samtal från hans lärare häromdagen där han berättade att vi har ett språkgeni till son. Läraren hade tyckt att D var så duktig i engelska och hade testat honom lite. Han hade låtit honom skriva en liten uppsats om sig själv och lösa någon ytterligare uppgift, allt för att tillslut konstatera att D platsar att läsa engelska med 5:orna och hoppa över 4:ornas läsår. Så från och med imorgon läser min son engelska med en klass över hans egen.

Nog får man skryta om det, eller hur?  

Alla blommor till dig Daniel